Gratis skiss på din hemsida? Testa weblify.se

VERKSAMHETSOMRÅDEN

1.

FAMILJERÄTT

Men vad är då

bäst för barnet?

5.

ARVSRÄTT

Vad är ett

arvsskifte?

9.

SKADESTÅND

Det kan ibland gälla avtalsbrott.

2.

FODRINGSMÅL

Allt material gås igenom för att klarlägga bevisläget.

6.

INTERNATIONELL PRIVATRÄTT

Vilket lands lag

som skall gälla.

10.

MÅLSÄGAR-

BITRÄDE

Målsägandebiträdet är också ett stöd.

3.

AVTAL

Avtal kan röra familjerättsliga frågor.

7.

FASTIGHETSRÄTT

& HYRESÄTT

Ibland påstår någon att en granne har stört.

11.

PRIVATA 

BROTTMÅL

En privat försvarare

kan anlitas.

4.

FÖRVALTNINGSRÄTT

Vad är då förvaltning egentligen?

8.

ARBETSRÄTT

Rör arbetstagare och arbetsgivare.

12.

RÄTTSSKYDD

Det finns i många fall rättsskydd.

11.

RÄTTSHJÄLP

Du kan beviljas

rättshjälp i många fall.

FAMILJERÄTT

Genom det ökade antalet familjerättsliga tvister i domstolarna har också behovet av juridiska tjänster inom detta område ökat. Den gemensamma vårdnaden är huvudregel när två vårdnadshavare med barn skiljer sig. När de f d makarna inte längre kan kommunicera med varandra kan samarbetssamtal bli aktuellt. När inte heller detta eller medling hjälper måste domstolen avgöra frågorna. När det gäller var ett barn skall bo och vem som skall ha vårdnaden om det gäller för domstolen att besluta om vad som är bäst för barnet.

 

Men vad är då bäst för barnet?

Många gånger vid gemensam vårdnad får barnet stanna i sin invanda miljö. Yrkar båda föräldrarna på ensam vårdnad måste domstolen till slut välja vem som är bäst lämpad att vara vårdnadshavare. Endast en liten fördel hos den ena/ene föräldern kan då avgöra. Ett ex kan vara att ha ett fast jobb medan den andra parten inte har det. En kommentar från min sida är då att detta kan ändra sig snabbt men domstolen dömer ju utifrån de förhållanden som gäller vid tiden för domen.

För den som inte längre är vårdnadshavare kan den andre föräldern i bästa fall utfärda en fullmakt som nästan återställer den andre förälderns ställning som vårdnadshavare. Ibland kan en förälder yrka på ensam vårdnad därför att den andre föräldern inte är tillgänglig eller inte deltar alls i frågorna kring barnet. Ofta går ett sådant yrkande igenom om förutsättningarna är uppfyllda.De sociala myndigheterna – ofta genom sin Familjerättsektion – gör i vårdnadsmål oftast ett s k snabbyttrande och  en vårdnads- boende och umgängesutredning. Parternas sociala situation m m belyses och ofta pratar myndigheten direkt med barn över 12 år. Större barns åsikter om var de själva vill bo och umgås med har stor betydelse för domstolens bedömning. Den som inte är nöjd med tingsrättens dom kan överklaga den och begära prövningstillstånd i Hovrätten. Men det är inte säkert att man ”får upp målet”.

Vad skall då den förälder göra som har förlorat vårdnaden?

Ja, så länge ett omfattande umgänge ändå finns är det mesta ändå räddat som jag ser det. På sikt kan förhållanden förändras och då kan man stämma in igen eller få ett avtal med den andra parten som är bra. Ibland vill ju barn som är större flytta till den andre/a föräldern även om den parten en gång miste vårdnaden. Så mitt råd måste bli att hålla kontakten så mycket som möjligt med barnet. Att sköta umgänget perfekt. Inga förändringar är omöjliga vad gäller familjerätt eftersom som målen inte blir vad som kallas avdömd sak. Människor förändras ju också och mycket kan hända.

Hur är det då att vara ett barn mitt i en vårdnadstvist?

Ja, det måste ju vara mycket uppslitande. Barnet ”bär” ofta konflikten åt de vuxna och därigenom kan barnets jag-utveckling påverkas. Men bara de fall som inte går att lösa på annat sätt hamnar ju i domstol och måste avgöras där. Det händer trots allt att jag som jurist får uppleva förlikningsavtal även i familjerättsliga tvister. Det vanligaste är dock att det är bäst att domstolen avgör en svår tvist.

FODRINGSMÅL

Här rör sig föremålet för processen om att den ena parten har en fordran på den andra. Ibland blir det fråga om genkäromål d v s att den andra parten också har en fordran mot den andra. Det kan här röra sig om att den ena har saker hos sig som tillhör den andra, obetalda leasingavtal med stora räntor m m. Allt material måste gås igenom för att klarlägga bevisläget utifrån vilket man måste bedöma hur stark ställning den egna parten har. Bevisläget avgör också om det kan vara bra med en förlikning i stället för en dom.

AVTAL

Ibland kan domstolstvister lösas genom förlikningsavtal och man brukar ofta då begära att avtalet skall stadfästas genom dom. Avtal kan också röra familjerättsliga frågor såsom avtal om underhåll och boende. Avtalsfrågor kan också gälla avtalsbrott och förhållanden när ett avtal har ingåtts. Ett avtal kan vara otillbörligt för ena parten och en domstol kan då bestämma att avtalet skall jämkas eller inte skall gälla. Detta är ofta mycket svårt att uppnå. Det finns också en grundläggande princip att ingångna avtal skall hållas. Som jurist är frågor om avtal en väldigt viktig del av verksamheten och jag sysslar ofta med dessa frågor.

FÖRVALTNINGSRÄTT

Vad är då förvaltning egentligen?

Jag tror att man kan säga att förvaltningen är den struktur i samhället som styr vårt dagliga liv i stor utsträckning.

Ta t ex skattemyndighetens bestämmelser om när moms och skatt skall betalas in. Utan en fungerande förvaltning kan samhället inte fungera men den enskilde bör också vara starkt medveten om rätten till överklagande av beslut som inte uppfattas som riktiga.

Enkelt kan man säga att all offentlig verksamhet - som inte är domstol - är förvaltning. Exempel på förvaltningsmyndigheter är Försäkringskassan, Socialförvaltningen och Transportstyrelsen. Myndighetsutövningen i Sverige styrs bl a av förvaltningslagen vilken reglerar myndigheternas verksamhet och förhållandet mellan den enskilde och myndigheten. Den som inte är nöjd med förvaltningsmyndighetens beslut kan överklaga detta till  Förvaltningsrätten.

Förvaltningsdomstolen

Då har vi kommit till domstolarnas värld och då gäller processuella regler för domstolens arbete. Förvaltningsrätten avgör t.ex. LVU-ärenden.

ARVSRÄTT

Vem ärver?
-Ja, denna fråga undrar många över. Vi ärver genom den arvsordningen som finns i lag och via eventuellt testamente.

När någon avlidit skall först en bouppteckning förrättas. När denna registrerats och boets skulder betalats kan arbetet med arvskiftet påbörjas.

 

Vad är ett arvsskifte?

Ett arvskifte är ett avtal där dödsbodelägarna avtalar hur boets tillgångar skall fördelas och detta grundar sig på lag och eventuellt testamente. Några viktiga saker är lagändringarna i ärvdabalken 1987 där efterlevande maken fick arvsrätt och särkullbarnet fick rätt till sin arvslott.

Behövs testamente?

Ja, testamente behövs nästan alltid. Genom testamente kan en person uttrycka sin yttersta vilja. Detta är en viktig handling och många har behov av hjälp med detta. Rådgivning inför testamentsskrivningen är viktigt och det finns också formkrav för hur testamentet skall upprättas. En jurist behövs för nästan alla frågor inom arvsrätten.

INTERNATIONELL PRIVATRÄTT

Den internationella privaträtten är frågan om vilket lands lag som skall gälla. Om två makar - den ene från Bolivia och den andra från U S A - efter giftermålet tar hemvist i Sverige och sedan flyttar till U S A igen och skiljer sig där vad gäller då för egendomsordningen i deras äktenskap ? Det går bra oftast bra om båda är överens om vilket lands lag som skall tillämpas men om makarna inte är överens kan bodelningsförrättare eller till och med domstol behöva avgöra frågan. Min erfarenhet är att utländska makar som tagit hemvist i Sverige oftast väljer den svenska lagen.

FASTIGHETSRÄTT & HYRESRÄTT

Senaste årens  problem med bl a mögel och fukt i fastigheter har gjort att det blivit fler processer angående det som vi kallar fel i fastighet. T ex om köparen fullgjort sin undersökningsplikt men blivit vilseledd av säljaren kan det bli aktuellt med en begäran om nedsättning av köpeskillingen eller hävning av köpet. Dessa frågor är ofta mycket komplicerade att reda ut och det finns intressanta rättsfall på området. Ett rättsfall från HD från 1978 gällde frågan dricksvattens kvalitet  och bl a vad som utfästs om det vid fastighetsköp. Köparen som efter köpet funnit att vattnet var av bristande kvalitet yrkade avdrag på köpeskillingen. Detta bifölls inte eftersom köparna inte ansågs ha fullgjort sin undersökningsplikt och säljarens uttalanden endast ansågs vara ett allmänt värdeomdöme om vattnet. Hyresrättsfrågor berör ofta störningar  t ex oljud såsom för höga ljud, hundskall m m. Ibland påstår någon att en granne har stört utan att den gjort det. Som jurist kan man ibland reda ut dessa frågor så att konflikten inte behöver förvärras. Ibland hamnar frågan i Hyresnämnden.

ARBETSRÄTT

Arbetsrätten rör juridiska frågor inom arbetslivet och förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Den vanligaste frågan som ställs till mig som jurist är om någon är uppsagd på rätt sätt. D v s frågan om det föreligger saklig grund för uppsägning. Ett inte helt ovanligt sätt för en arbetsgivare som vill bli av med en arbetstagare är att säga att grunden för uppsägningen är arbetsbrist. Denna fråga måste då utredas. Ofta görs till slut uppgörelser d v s förlikningar inom ramen för processen eller utanför denna. Den arbetstagare som är ansluten till facket skall i första hand vända sig dit i frågor om arbetsrätt.

SKADESTÅNDSRÄTT

Den som har lidit skada kan ha rätt till ersättning under vissa omständigheter. Det kan ibland gälla avtalsbrott av den ena parten i ett avtalsförhållande. Skadeståndsfråga kan t ex också uppstå om staten har handlat fel mot individen. En vanlig skadeståndsfråga är skada i samband med brott.

MÅLSÄGARBITRÄDE 

Den skadelidande i ett brottmål kan få ett eget ombud som t ex hjälper till med ett eventuellt skadeståndsanspråk. Målsägandebiträdet är också ett stöd för målsäganden under processen.

PRIVATA BROTTMÅL

I de fall en brottsmisstänkt inte beviljas offentlig försvarare kan i stället en privat försvarare anlitas. Den utför då samma arbete som en offentlig försvarare men den misstänkte måste själv betala kostnaden för sitt försvar.

RÄTTSSKYDD 

Det finns i många fall rättsskydd genom din hemförsäkring om du hamnar i tvist. Försäkringen täcker 80 % av dina kostnader och resten betalar du.

RÄTTSHJÄLP 

Har du inte rättsskydd kan du beviljas rättshjälp i många fall. Samhället betalar huvuddelen av dina kostnader och du en andel av dessa i förhållande till dina inkomster.